Massivträhus

En av de svåraste sakerna att förklara, men egentligen väldigt enkelt. Skog produceras med hjälp av regn, sol och koldioxid. Alla träd behöver alltså koldioxid för att kunna växa. Det kallas för att träd ”binder koldioxid”.När träet bryts ner frigörs koldioxiden igen, och kan bindas av nya, växande träd. Igen och igen och igen, i ett evigt kretslopp. Folkhems åttavåningsträhus i Sundbyberg binder 1 600 ton koldioxid. Själva produktionen (transporter, maskiner och så vidare) orsakar förstås utsläpp. Bygget av huset i Sundbyberg innebar utsläpp av 600 ton koldioxid. Summan blir ändå mindre än noll: 600 tons utsläpp kompenseras av 1 600 ton ”bindning”. Summa koldioxidutsläpp: minus 1 000 ton. För varje hus. (Som jämförelse: ett hus i samma storlek byggt av betong – ett icke förnybart material – orsakar utsläpp av totalt 1 200 ton koldioxid. Alltså 2 200 ton mer än trähuset.)

Folkhem har erfarenhet av att producera hus i olika material. Därför kan vi enkelt jämföra och se att trähus går fort att bygga. Det går faktiskt dubbelt så fort att bygga ett trähus, jämfört med ett betonghus. Eller omvänt uttryckt: det skulle gå att bygga dubbelt så många bostäder, på samma tid.

Många som besöker våra hus blir fascinerade av ljudet. Det låter mjukare därinne. Skillnaden är ännu större under själva bygget. Under betongbygge bullrar och hackar det så fort man måste göra ett hål eller öppning någonstans. Och det behövs hela tiden, det ingår i byggmetoden. Trä är mjukt och det låter inte alls lika högt när snickarna sågar och spikar.

Trä är ett lätt material. Ett stort trähus väger ungefär en tredjedel av ett betonghus. Det innebär att underlaget inte behöver vara lika fast. Markarbetena blir mindre krävande. Det går också att till exempel överdäcka vägar och järnvägsspår mycket enklare med lätta trähus, än med tunga betonghus.

Trä är ett naturmaterial. Det innehåller inga tillsatser eller giftiga ämnen. När vi börjar bygga är träet torrt, och med vårt sätt att bygga kommer regn och fukt inte heller in medan huset byggs. Betonghus gjuts av cement och vatten. Härdningen – och avdunstningen – fortsätter under många år efter att folk flyttat in i lägenheterna. Det är inte ovanligt att fukten gör så att både människorna och huset mår dåligt. I trähus mår man bra.

Som sagt: trä väger bara en tredjedel av betong. Vårt trä kommer från svenska skogar och är enkelt att flytta dit där huset ska byggas. Transporten kan ske med tåg, båt eller bil.

Sverige är ett skogsland. Genom att det finns så stora odlingar har vi en enorm tillgång till trä som byggmaterial. Och även om det tar lång tid för en planta att bli ett stort träd, är den totala tillväxten supersnabb. Ett åttavåningshus som vårt i Sundbyberg tar bara en minut att odla!

Till skillnad från betong är trä en förnyelsebar resurs. Det är ett naturmaterial som skött på rätt sätt är helt förnyelsebart och ingår i naturens kretslopp.

Idag tror många att trähus kräver mycket underhåll och inte kan stå särskilt länge. Men trähus som byggdes för flera hundra år sedan står än idag – allt från gamla lador till bostadshus i innerstäderna. Materialet trä är helt enkelt väldigt hållbart. Och med vår byggteknik blir det till och med ännu bättre än förr. Underhållet är inte heller något problem. Våra hus i Sundbyberg har exempelvis fasader klädda med cederträspån. De håller i omkring 100 år. Om de behöver bytas är det enklare än att putsa om ett betonghus, vilket i normala fall behöver göras vart trettionde år.

Våra hus i massivträ är ännu mer brandsäkra än hus av stål och betong. Om en byggnad börjar brinna är det inte själva konstruktionen som tar eld först, utan till exempel teknisk utrustning eller inredning. När massivträet utsätts för höga temperaturer börjar det inte brinna utan förkolnas bara på ytan. Konstruktionen hålls intakt. Vi ska inte tjata, men konventionellt byggda hus har en stor nackdel även här: Stålet i armeringen bryts ner av värmen. Rasrisken gör att släckningsarbetet i sådana hus blir onödigt svårt och riskfyllt.