Så funkar det med underhåll av trähus

Många tror att hus byggda av trä kräver mer underhåll, men är det verkligen så? Och krävs det i så fall mer av de boende? Vi har intervjuat Fredric Benesch, Arkitekt på in Praise of Shadows om underhåll i flerfamiljsbostadshus i trä.

Kräver flerfamiljshus i trä mer underhållsarbete av de boende?

Nej, det är bara vanligt underhåll som hyresvärden eller bostadsrättsföreningen alltid är ansvariga för. Boende i ett flerfamiljshus i trä har inget ytterligare underhållsansvar. Det som kan skilja sig mellan betonghus och trähus är brandskyddet. I trähus behövs en brandskyddad fasad eller en sprinkleranläggning som BRF eller hyresvärd ansvarar för att underhålla. Livslängden på träfasaden beror både på valt träslag och på hur den utformats – en väl utförd träfasad håller väldigt länge. Brandskyddade träfasader impregneras med vattenfast brandskyddsimpregnering.

Några exempel

Olika träslag håller olika länge. Exempelvis cederträ innehåller naturligt en fungicid som gör det tåligt mot svampangrepp – ett träslag som passar bra på fasader, men också är dyrare. Därför används också alternativa träslag där den normala livslängden är cirka 40 år jämfört med cederpanel där livslängden kan vara så lång som 150 år.

Läs mer om brandsäkerhet i trähus.

"Så länge träfasader är konstruerade rätt med luftspalter och brandskyddsimpregnering och vattnet tar vägen dit det ska håller de väldigt länge."
Fredric Benesch, Arkitekt.

Invändigt skiljer sig trähus inte från hus byggda i andra material – ytskikt och tätskikt i bostäderna ser likadana ut och konstrueras enligt samma regelverk som i alla hus. Ofta är det yttersta vägglagret vanliga gipsskivor som de boende kan borra, spika och spackla i som vanligt, och ibland består ytskiktet av exponerade massivträytor som kan vara målade eller omålade. Oavsett om en trävägg är gipsklädd eller exponerad är den betydligt enklare att spika och borra i för infästning av inredning än vad en traditionell gipsregelvägg eller betongvägg är.

Har ni någon tanke kring underhåll när ni ritar husen?

- Vi får ibland frågor om hur man fixar märken i exponerade träväggar, och det gör man genom att fräsa ut den skadade biten, limma i en ny del, och om väggen är målad - måla över, säger Fredric. Något man ofta gör med eldragningar under byggprocessen. Sedan är trästommar av KL-trä väldigt vanligt i de hus vi ritar. KL-trä är massiva skivor av korslimmat trä i tjocklekar från 100 mm och uppåt. De isoleras med mineralull, eller ibland cellulosaskivor som är bra på att transportera fukt. En fördel är att KL-skivornas lager är så pass täta att man kan undvika den plastfilm som annars används för att hindra att fukt sprider sig och på så sätt slipper man väldigt många kvadratmeter plast i huset.

Hur är det med fukt i trähus?

Det debatteras mycket kring risken för fukt under byggprocessen av trähus, något man motverkar genom att tejpa ändarna på KL-skivorna så de inte drar åt sig vatten under byggprocessen, alternativt genom att sätta upp väderskydd som byggtält. Om det skulle uppstå en vattenskada torkar det snabbare i trähus, sen är KL-skivor väldigt täta och sväller i kontakt med vatten, så pass att de vattenskador som sker oftast inte sprider sig vidare i huset eller mellan våningar.

Det är samma krav på att bygga trähus som för att bygga hus i andra material.
Fredric Benesch, Arkitekt.

Pratar branschen om underhåll i trähus?

Det branschen jobbar mest med just nu är ljudmiljön, speciellt då man vill få ner tjocklekarna på bjälklagskonstruktionerna. Husen som Fredric och in Praise of Shadows ritar klarar dagens ljudkrav men det gör också att bjälklagen blir tjockare än i betonghus. Det är samma krav på ljudisolering i trähus som i vilket annat hus som helst.

Läs mer om ljudmiljö i trähus.

"När man pratar med Folkhem och de som bott i Strandparken nu i många år så tycker de att det är ett tyst hus"
Fredric Benesch, Arkitekt

in Praise of Shadows

Arkitektbyrån in Praise of Shadows startades för 10 år sen av Fredric Benesch och Katarina Lundeberg. När de tillsammans undervisade på Arkitekturskolan upptäckte de snabbt att de hade en gemensam syn på arkitektur - det ena ledde till det andra och till slut såg in Praise of Shadows dagens ljus. Det var precis efter finanskrisen och uppdragen stod inte direkt uppradade i kö. Men Fredric och Katarina hade med sig några privata projekt in i samarbetet, samtidigt som både Katarina och Fredric undervisade på deltid. Det var först i samband med projektet kv Persikan, det första uppdraget för Folkhem, som de lämnade undervisningen helt och hållet.

Med fokus på trä

In Praise of Shadows använder sig ofta av trä i sina byggnader eftersom de gillar materialet och tycker strukturen är tilltalande. Idag finns flera olika träbyggmaterial att välja på som limträ och KL-trä, något som har öppnat upp för helt nya byggnadstekniska möjligheter. Sen har medvetenheten och hållbarhetstänket både i samhället och byggbranschen stärkts, vilket har gjort trä till ett allt attraktivare byggmaterial.

Andra projekt som In Praise of shadows varit med och ritat är Klockelund och Magelungen, båda i Farsta.

Fler artiklar

  • Varför vi bygger trähus

    Folkhems Cecilia Seavers förklarar vad som egentligen definierar ett trähus, hur de påverkar miljön och varför Folkhem har valt att bygga alla sina hus av trä.

    Läs mer
  • Ljudmiljö i trähus

    Hur är det med ljudmiljön i moderna trähus? Är det någon skillnad jämfört med hus byggda av betong?

    Läs mer
  • Brandsäkerhet i trähus

    Något som kommer med att bo i ett hus från Folkhem är att det är byggt i trä – ett material som lätt kan förknippas med en ökad brandrisk, en myt vi på Folkhem mer än gärna slår hål på.

    Läs mer